Framme i Tyskland efter bara 45 minuter. På väg mot lunch utanför Lübeck. Hade beställt pannbiff och såg fram emot en härlig tjock nötbiff och fick en sammanklistrad blek rund, odefinierbar sak med en och annan ärta och morotsskiva på. Men positiva som vi är, tackade vi för att vi nu besteg bussen utan alltför mycket i magen. Sedan sov vi genom Nordtyskland, Arne upprätt eftersom han är för lång och stilig för ryggstödet. Vi gick i gång igen vid kaffepausen. Kaffe och kakor har blivit dyra på Scandorama. 15 kr för en liten mugg kaffe. Lika mycket för en sliskig mazarin. Vi delade på kakan.
Nu började kullarna komma och det var fint att titta på landskapet. Vi körde på och var framme i Kassel redan vid sex-tiden. Ramada hotell hade bra rum med bekväma sängar och serverade en utmärkt buffé. Vi satt till bords med Tranemorabor. Efter en minipromenad duschade vi och la oss i sängarna kl 21.00. Vi släckte kl 22.00.
Söndagen den 5 september
Stor frukostbuffé. Som vanligt kunde jag inte gör skäl för den. Mest angelägen att komma upp på rummet, borsta tänderna och försöka igen! Kl 7.10 gick bussen. Över 80 mil skall avverkas. Landskapet blir kulligt och vackert. Vid kissepausen köpte vi bara kaffe och hade med små muffins från hotellet. Vi kunde sitta på en bänk uppe på en slänt. Solen sken och det var helt underbart. Vi gick genom en Biergarten in på restaurangen, där det fanns toaletter. Idag beställde vi billig lunch; bratwurst och potatissallad. Riktigt bra i förhållande till schnitslar och panerade fiskbitar. Efter lunch började de vackra vyerna synas genom bussfönstret. Vi körde in i Österrike och Tyrolen. Någonstans i alpvärlden åkte vi in i Schweitz, förbi Luganosjön och sedan väntade Italien. Vi såg bara en skymt av Lago Maggiore. Comosjön såg vi inte alls, eftersom de byggt ett högt staket längs motorvägen. Vårt natthotell var ett s k designhotell Una Hotel i en liten stad Cerro Maggiore utanför Milano. Det var en hög byggnad i grått med röda element. Inuti var det böljande former i rött och svart. Korridorerna var röda, men vårt rum gick i brunt och det var sobert men tråkigt. Eftersom en konkurrerande Scandoramabuss var där först, fick resenärerna äta i matsalen, medan vi trängdes ihop i foajén. Även denna kväll satt vi vid samma bord som pratsamme Rolf och Selvy Sköld. Efter middagen kändes sängen skön.
Måndagen den 6 september
Kl 8 startade vi och åkte över Poslätten förbi bl a Parma. I Pavarottis Modema stannade vi ett par timmar. Vi såg katedralen, som höll på att repareras. Vi tog var sin cappucino men baren hade ingen toalett. Vi gick in på det stora hotellet vid piazzan, uppför en smal trappa och hittade var sin toalett. Vi köpte balsamvinäger i saluhallen, där allahanda läckerheter kunde inhandlas. Vi bara fotograferade dem. Lunchen åt vi i Bazzano.
På väg upp genom Appeninerna blev det lång kö på grund av en lastbil som vält. Därför kom vi fram till Holiday Inn i Perugia något senare än planerat. Vi fick ett trevligt hotellrum på första våningen. Middagen serverades i matsalen en trappa ned. Den började med Ministronesoppa. Stor sallad serverades separat. Till efterrätt brylépudding. Inget barliv. Skönt att få ligga i samma säng i fyra nätter.
Tisdagen den 7 september
Dagen börjar förstås med frukost, något bättre än föregående dag. Nu väntar den efterlängtade utflykten till Assisi i underbart solsken. Luften är mild och varm, som en smekning. Vi åker upp mot bergen. Vi åker rulltrappa upp till Piazza Chiara framför S:t Claras kyrka i grå och rödrandig tegel. I Linas (reseledarens) spår gör vi en rundtur i gränderna, passerar de gamla stenhusen ofta prydda med blommor. Ser mellan husen ut över slätten nedanför, kommer fram till Franciskuskatedralen och här högt uppe ligger det nästan andlighet i luften. Inne i den övre katedralen ser vi Giottos underbara fresker. Även freskerna i underkyrkan var fantastiska. Vi sökte efter Lippis målning av Maria och Franciskus och hittade den till sist. Vi vilade oss i bänkarna och njöt. Vi gick också ned i kryptan, där Franciskus är begravd.
Dumt nog hade vi anmält oss till lunchen i det stora hotellet nära katedralen. Till huvudrätt fick vi sallad med stekt potatis!!! Efteråt någon slags fet strudel. Tyvärr fanns det inte tid till att se mer av Assisi. Vi skulle behövt ha hela dagen på oss. Hemma vid hotellet vid 2-tiden. Tid att ta det lugnt innan vi 16.45 begav oss iväg intill Perugia. Först vår buss, sedan den självstyrande minimetron och till sist långa rulltrappor som i Londons underground. Vi gick från Piazza Italia till Piazza 1V November. Etruskiska porten och nedgången till den gamla brunnen stängde kl sex precis som vi kom. Vi hade cirka en timma till middagen och den spenderade vi med en cappucino på ett utekafé med Rolf och Selvy. Kvällen var skön och mild och vi njöt av att vara i Italien. Tyvärr var tiden för kort för att verkligen se Perugia.
Vi mötte upp igen vid fontänen framför katedralen, där alla världens ungdomar satt på trapporna. Sedan gick vi ett par kvarter till restaurangen. Det var dukat till oss i källarvalven. Vi började förstås med antipasti. Sedan blev det tunna skivor kött och klyftpotatis, som känns som något nytt till turisterna och sist en maffig kaka som jag inte kunde äta upp. Glömde nästan att det var min födelsedag. Fick kram och gratulationer av Arne och Petra ringde och gratulerade.
Onsdagen den 8 september
Vår vilo- och pooldag, men först gick vi nedför backen till affären Eurospin, som en vänlig italiensk dam, som kunde engelska visade oss till. Fin affär med, lång lockande köttdisk och billig sprit. Vi köpte mandellikör för 1.19€. Köpte melon, som visade sig vara en stor besvikelse, träig och delade sig som spagetti och smakade ingenting. Undertill låg en peparoni.
Poolen lockade turkosblå och skimrande. Ingen mer än vi var där. Vattnet va ganska kallt innan man vande sig precis som hemma. Arne njöt och simmade runt. Han badade två gånger, jag bara en. Vi picknickade på bullar och yoghurt, som vi tagit från frukostbordet. Vid tre-tiden gick vi upp på rummet och hade det skönt. Då började det åska och det kom en kraftig regnskur.
Deltagarna i Kulinariska Umbrien-utflykten kom hem vid halv sex-tiden. Middag på hotellet kl 20. Vi var hungriga och färdiga långt innan, så vi gick till baren och beställde var sin Bellini. Jag slapp lämna Italien utan att äta Tiramisu. Den fick vi till efterrätt. Ingen stor bit men den smakade bra. Ingen samling vid baren efteråt. Alla gamla och trötta.
Torsdagen den 9 september
Efter frukost klättrade bussen upp mot medeltidsstaden Gubbio. Den stannade vid Piazzan, där tyskarna skjutit 40 bybor som straff för fyra personer i motståndrörelsen, som deltagit i sabotage mot tyskarna. Sedan vandrade vi upp mot piazzan framför museet. Konditionstest upp till katedralen, som inte var så mycket att se. Jag ville absolut hinna med att se de umbriska bronstavlorna i museet. Arne stannade utanför. Svårt att se texten genom montrarnas glas, men jag köpte en bok som jag kan läsa hemma. Jag hann t o m att köpa hårspray, som tagit slut. Betjänades av en ung, trevlig man, som kunde engelska Som vanligt för kort tid att se staden ordentligt. Snart var vi på väg mot en vingård som ägs av Grittifamiljen. En engelsman var guide och berättade om vintillverkningen. Det bästa var att få sitta på uteterrassen och äta små varma, läckra pannkaksbitar, medan den italienska solen värmde oss.
Rolf och Selvy hade inbjudit oss till en whisky en halvtimma före avfärd kl 17.00 till Trasimenosjön. Lite moln på himlen och när vi promenerade längs strandpromenaden i Passagnamo började det stänka. Middag på en agriturisiticogård som tillverkade olivolja? Vi satt i en trång lokal och höll på att inte få sitta tillsammans. Nu skulle vi få en fyra rätters meny. Började med antipasti. Därefter spagetti med vildsvinssås, 3 köttskivor (fläsk eller kalv?) med klyftpotatis!!! Avslutades med biscotti, som vi doppade i Vino Santo. Handlade ingenting. Santovinet kostaqde 1.19 på eurospin och här 8 euro.
När vi kom ut, öste regnet ned. Vi fick springa till bussen. Nästa morgon var det dags att starta återresan.
Fredagen den 10 september
Mänsklig start kl 8. Vacker, hissnande väg upp i Appeninerna. Solen skiner men dimmor ligger i dalarna. Förmiddagskaffet en cappuccino. Lunch i utkanten av Ferrara. Åt vi i en lagerlokal. Ingen vidare mat. Tyckte inte om pumpapastan. Som kompensation för att vi fick äta i den tråkiga lokalen och inte ute på terrassen fick vi färsk fruktsallad efteråt. Efter lunch passerar vi på utsidan av Ravenna och Padua. Tog en mindre väg längre österut. Veneto en rik region. Vi ser många lyxiga villor i grappadistriktet. Passerade Bassano med sin gamla Palladiobro, som vi besökte på utflykt med Ölvemarks förra året. Kommer in i Dolomiterna. Väldiga nästan nakna klippor, som vaktar på oss som urtidsdjur. Lina meddelar att vi inte får hotellet vid stranden av sjön i Ledovic Terme. I stället skall vi övernatta på Villa Flora inne i staden. Chauffören Niklas fick ett jättejobb att parkera som han klarade bra..Vi fick ett rum högst upp med utsikt över bergebn och dalen. Solade på balkongen och gick sedan ut och handlade på Coop Vino Santo och citronlikör. Vi mö5tte en dam med en söt liten vit spets. Jag böjde mig ner och klappade den och sa ”Bella”. ”Bello” svarade damen. Det visade sig att hon inte precis älskade muslimer. Hon beundrade Gert vad han nu heter i Holland. När hon fick veta att vi var från Sverige, sa hon att hon hört att vi hade så många muslimer i landet. Hon tyckte vi var för snälla. Själv ville hon sparka ut alla muslimer.
Till middag fick vi god pasta och milanesekotlett med ratatouillesås och pommes frites. Efteråt god glass med kolasås. Rummet var litet men trevligt med bjälkar i taket. På andra sidan dalen var det tyrolerfest. Folk sjöng och dansade och förmodligen drack. Vi lyssnade en stund på terrassen innan vi la oss. Jag somnade genast, men Arne låg länge och lyssnade på musiken.
Lördagen den 11 september
Vi slapp undan med start kl 8.00. Solen sken över de praktfulla bergen, som vaktade gröna ängar med små leksakshus. Som en extra bonus gjorde bussen en sväng upp på en utsiktsplats med vidunderliga scenerier. Genom Brennerpasset körde vi in i Österrike och följde stranden av Aachensee. I tyska Bayern reste vi genom ett pastoralt landskap förbi Tegernsee, välbesökt av Mủnchenbor. Lunchstopp på Gasthof Pritzl. Trötta på dyra och trista luncher satsade vi på en grönsakssoppa med gott bröd. Målet för dagens etapp var Fulda. På grund av för många bussar på väg hem fanns det inte plats för oss på Holiday Inn. I stället anvisades vi hotell Ibis. Eftersom hotellet inte hade någon restaurang, serverades middagen på en krog några kvarter bort. Vi kompenserades med en drink före maten, som visade sig vara god men mastig så sent på kvällen.
Söndagen den 12 september.
Hotellet hade dukat fram en god och riklig frukost trots avsaknaden av en ordentlig matsal. Nu återstod ca 76 mil till Malmö. Till lunchen på Gasthof zum Rad beställde vi jägarbiff. En stor del av resdagen skrev jag resebrättelse på min minidator. Tiden gick fort genom Nordtyskland. Vi var framme i god tid i Puttgarden. Ombord på färjan var kaféet på övre däck stängt som vanligt. Ingen service på dessa danska färjor. Vi tog var sin cappucino i automat. Genom Danmark skulle vi som vanligt plågas av en tävling för att se hur mycket vi lyssnat på guiden. Vi fick också fylla i en utvärdering.
Vår buss var framme i Öresundsterminalen redan strax efter kl 18.00. Vår anslutningsbuss till Helsingborg skulle inte gå förrän kl 20. Vi slog oss ned i cafeterian och tog en smörgås. Vår buss lämnade terminalen sist av alla därför att eftersom den inväntade passagerare, som inte avbokat sina platser. Petra och Magnus mötte oss på Knutpunkten. Hemma väntade en italiensk middag för att fira min födelsedag. På bordet stod underbara orkidéer. Tyvärr ville Arne inte stanna. Hans förkylning hade brutit ut på allvar. Han ville inte nysa på någon. En trevlig present från vår guide, som spred sin förkylning i bussen.
