Är det så konstigt att fler och fler människor utvecklar ett politikerförakt. När politikerna skapar särskilda regler för dem själva (t ex skatteregler), när de tror att de inte behöver lyssna till väljarna efter valet, när de inte har någon verklig kontakt med människors vardag, när de aldrig svarar rakt på frågor, när de är för fega att ta itu med stora problem i samhället, när strategin blivit ett röstfiskeri med mera, med mera.
Ett exempel är kongressanläggningen i Helsingborg på Sveriges finaste tomt vid Öresund. Sedan länstyrelsen inte godkände detaljplanen och sossarna svängde kunde saltkristalltornet stoppas. Suck av lättnad för alla oss som vill att tomten skall utnyttjas till glädje för alla Helsingborgare. Men glädjen varade inte länge. Nu har M och S kommit överens om ett s k "omtag", dvs att tomten skall i alla fall bebyggas nu med vissa justeringar och en kongressanläggning utan torn. Ångfärjestationen skall fortfarande flyttas.
Man börjar undra vad som ligger bakom. Vad står i avtalet med Midroc, byggherren, som skall bekosta allt och tjäna på affären genom att sälja dyra bostadsrätter. Vilka åtaganden har kommunen gjort visavi Midroc.
Vad kostar affären om avtalet sägs upp? Vi helsingborgare är förda bakom ljuset. Vad som försigår i hemlighet vet vi ingenting om. Våra politiker saknar bildning, när det gäller arkitektur, estetik och historia. De tror de gör avtryck i historien. I stället kommer en senare tid att döma dem hårt. Se på Stockholms city, som byggdes på en ruinhög, förorskad av okunniga och traditionslösa politiker. Bevare oss från dem! Vad är det i politiken som lockar dessa makthungriga människor?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar