Våra politiker lyssnar inte. Hur många insändare vi än skriver mot ångfärjeprojektet, kan vi inte påverka, när M och S är sammansvetsade. Som vanligt är det pengar som gäller. Staden har inte en krona att satsa på något för helsingborgarna. Nu har de tömt Dunkers fond och är t o m skyldiga fonden 23 miljoner kr för arenabygget. Undra på att man fylls till bredden av poltikerförakt.
På Dunkers Kulturhus vid konsertsalen finns en utsiktsplats med stora fönster. Genom dessa har man fri sikt över ångfärjetomten och ända bort mot Millesstatyn och färjeläget. Jag rekommenderar alla politiker i Helsingborgs kommunfullmäktige att gå dit och försöka visualisera hur det kommer att se ut i verkligheten, när en kongressanläggning, ett hotell och 4 bostadshus har byggts på denna begränsade yta.
Det är överraskande hur liten tomten ter sig från denna utsiktsplats. För att få plats med alla byggnader och funktioner, som krävdes i markanvisningstävlingen, måste ångfärjan offras. Utan att besitta en alltför stor föreställningsförmåga är det uppenbart att det blir trångt och kompakt. Härifrån kommer man också att se en mindre attraktiv baksida av byggnadskomplexet. Utsikten från Dunkers mot sundet kommer att snävas in och ersättas på andra sidan gatan av ett 8 våningar högt bostadshus, som sträcker sig långt ned mot kajkanten.. Det vita kulturhuset, som arkitektoniskt speglar en vitskummande våg som stillnat mot stranden, kommer nu att trängas av en trist blockformad granne, som inte harmoniserar med kulturhuset.
Det är hög tid för våra politiker att inte låta sig luras av de olika förslagens eleganta och luftiga illustrationer i ljus sommardager. Verkligheten kommer att te sig mycket mera tung och kompakt. Nu stänger man definitivt till den sista fria kontakten med sundet genom en förtätad bebyggelse, som åtminstone i fråga om bostadshusen knappast kan sägas vara en kreativ lösning, värdig platsen. Även om det ritats in lite grönska mellan husen mot Kungsgatan, tror jag inte helsingborgaren i allmänhet kommer att uppskatta att njuta av sundet genom gluggarna mellan husen. Sundsutsikt kräver fri sikt. Både bostadshusen och det dominerande hotellblocket utgör i själva verket enbart en garanti för att Midroc ska kunna tjäna på affären. Midroc är inte stadens altruistiske välgörare utan en smart spelare på den lukrativa projekteringsmarknaden.
Ur ett medborgarperspektiv är det inte acceptabelt att ett antal bostadsrätter på en av landets finaste tomter ska tillåtas säljas av en privat exploatör, förmodligen med övervinst, för att finansiera en kongressanläggning med hotell, vars ekonomiska fördel för staden inte kan bevisas på ett tillfredsställande sätt. En exploatering av det här slaget, när man säljer ut gemensamma, oersättliga värden till marknaden måste präglas av öppenhet och transparens samt ett noggrant övervägande av projektets långsiktighet. Så är inte fallet. Det har hänt förut att de styrande i Helsingborg inte har visat prov på hållbar ekonomisk framsynthet när det gäller kommunens tillgångar eller beaktat de skönhetsvärden, som både naturen och kulturhistoriskt värdefulla byggnader begåvat staden med.
Den politiska majoriteten som kört fast i ett enkelspår och som åberopar den representativa demokratin för sitt beslut att genomdriva kongressprojektet, som inte har varit eller är en lämplig fråga i ordinarie val, borde inse att demokratin inte fungerar, om inte politikerna lyssnar in medborgarnas åsikter mellan valen. Gör de inte det, t ex genom en folkomröstning inför viktiga beslut, bäddar det för ett växande politikerförakt, som redan nu utgör ett reellt hot mot demokratin.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar