Wien - drömmarnas stad?

Äntligen var vi i Wien - en stad som jag tyckte att jag borde se. Tyvärr kommer jag nog inte att ranka den som mina drömmars stad, även om jag förmodligen är orättvis i min bedömning efter så kort tid. Monumentala byggnader, ingen Donau var det första vi upplevde på stadsrundturen. Wien måste ha varit en enda byggarbetsplats på 1800-talet. Men musik finns det överallt i konsertsalarna. Vilket utbud! Lätt att köpa biljett ute på sta´n av försäljare i Mozartkostymer. Och så många konstmuséer, värda att besöka. Och så många geniers hem, som också lockade. Det får vänta till en annan gång - om det blir en sådan. Som förstagångsturist ville vi bekanta oss med det allmänt kända Wien - Schönbrunn, Pratern med Riesenrad, en Heurige i Grinzing, Wienerschnitsel och Sachertårta, Hundertwasser-huset, wienervalser i Kursalon, utflykt på Donau.

På min lilla miniknä skrev jag reseberättelse.

Resan till Wien

Första dagen lördag 14 maj

Sover oroligt. Vaknar utan väckarklockans hjälp redan 4.30. Arne lagar gröt, som står på bordet kl 5. Taxin hämtar 6.15. Vi är i god tid. Bussen kommer inte förrän 6.50.

Det går fort till bussterminalen i Malmö och strax efter åtta är vi på väg i en blå Fågeltoftabuss med Johan som chaufför och Gabriella som guide. Den här gången skall vi ta färjan från Gedser till Rostock. Den tar ca en och en halv timma. Vi hittar ett par bra fåtöljer och tar fram våra baquetter med skinka och ost. Skönt att slippa stå i matkö.

Färden går genom forna Östtyskland. Platt och enformigt. Stannar för kaffe och WC-besök. Känns lite varmare, men himlen är grå. Vid nästa kissestopp regnar det. När vi närmar oss Jena, där vi skall övernatta, böljar landskapet i mjuka kullar. Vi bor på Max Hotel i utkanten av Jena. Öststatstidens grå betongbunkrar har lättast upp med färger på fasaderna. Jena är en gammal stad med universitet, men det får vi inte se något av. Här tillverkas Carl Zeiss´ kameralinser. Vi tror vi har bott på hotellet, en gång förut, när vi åkte till Gardasjön. Det har en så trevlig matsal. Rummet, särskilt badrummet, var OK.

Andra dagen söndag den 15 maj

Väckning kl 6.30. Avresa kl 7.45. Beräknad ankomst till Wien kl 18.00. Jag roar mig som vanligt med musik. Lyssnar på Van Morrison. Blev lovade fläskfilé med ostsås till lunch. Tyvärr var det en hård fläskskiva och en fullständigt smaklös sås för 11 euro. Eftermiddagskaffet avstod vi ifrån. Det som kokas i bussen är inte gott. Vår chaufför höll tiden till Wien. Hotel President låg på Wallgasse mitt emot Raimund-Theater. Liten reception men stort och fint rum med två fåtöljer.

Kl 19 körde bussen oss till Grinzing och en Heurige. Där serverades vitt vin, fläsk, korvar och surkål till wienermusik på dragspel och fiol. Meningen var att vi skulle kunna ta en svängom, men det fanns inte plats mellan bänkarna. Arne och jag lyckades dock ta några valssteg till applåder. Jag tyckte inte om vinet och drack mest vatten, men Arne blev ganska glad i hågen.

Tredje dagen måndag 16 maj

Stadsrundtur i innerstaden som ståtade med storvulna byggnader; museer, parlament, Habsburgarnas kungaborg Hofburg, Nationalbiblioteket, Spanska ridskolan, Augustinerkyrkan med Habsburgarnas begravda hjärtan, Stefansdomen. En äkta wienerschnitsel, stor som elefantöron, fick vi för 14 euro i Augustinerkeller. Därefter åkte vi till Schönbrunn, som inte ligger utanför Wien som jag trodde, utan numera i själva Wien. Detta jättepalats var kejsarfamiljens sommarstuga. Vi fick se 22 rum, som tävlade med Versailles. Äkta guldet glänste i väggarnas utsmyckningar. Efter visningen tänkte vi promenera i parken, men våra fötter orkade inte gå över grusplanerna. Vi satte oss på ett café vid ingången. Jag beställde två klein brauner, viket var ett misstag. Kaffet kom i koppar små som moccakoppar. Min jordgubbsbakelse ville Arne förstås smaka på.

Kl 18.00 var vi hemma på hotellet. Vi hade nu smält wienerschnitseln och måste hitta någonstans att äta. På gatan låg en liten italiensk restaurang. Vi beställde carbonara. Den var jättegod. Vi fick också två enorma salladstallrikar. Jag ville ha tiramisu till efterrätt. Aldrig förr har jag fått en sådan gigantisk tiramisu. Arne var tvungen att hjälpa mig äta upp den. Efteråt mådde jag inte så bra. Det gjorde att jag inte hade minsta lust att smaka Sachertårta nästa dag. Vi tog båda två samarin, innan vi gick till sängs.

Fjärde dagen tisdag den 17 maj

Det var en upplevelse att se Hundertwasserhuset. Det hade tagit lång tid att ta sig dit på egen hand, så vi tackade för att huset var med på utflykten. Köpte paraply med målningar av Gustav Klimt. Nästa stopp var Pratern och Hjulet Riesenrad, berömt för scenen i filmen Tredje mannen. Jag hade varit tveksam till att åka runt så högt upp, men det visade sig vara en stadig tågkupé, som gick mycket sakta. Jag blev helt entusiastisk över utsikten och hade gärna gjort om det. Vi ville inte gå på marknaden Nachmarkt utan hellre besöka museet Albertina på egen hand. Vi sa farväl till Gabriella och orienterade oss mot museikvarteren och vidare genom Burggarten fram till Albertina. Men först måste jag ha lunch. Vid Albertina låg en restaurang i ett palmhus. Man kunde sitta både ute och inne. Vi valde palminteriören och beställd kycklingfilé med äggnudlar. Mycket rent, serviceinriktat och snabbt. Sedan åkte vi rulltrappa upp till museet. Inträdet för seniorer var 8 euro. Först såg vi den temporära utställningen med gruppen Der blaue Reiter med konstnärerna Kandinsky, Klee m fl. I blåa, ganska mörka rum hängde ett överväldigande antal verk. Efteråt ville vi också se den permanenta samlingen med verk av alla de fantastiska målarna från impressionisterna och framåt. Det var en imponerande samling. men tyvärr började jag bli riktigt ordentligt trött. Vi tog trapporna ned till gatunivån och satte oss på första bästa café och beställd cappucino. Efter stunds vila gick vi mot Stefansdomen. När vi såg en taxi frestades vi att ta den. Kördes av en turk. Kostade bara 9 euro. Hemma på hotellet la vi oss att vila inför kvällens konsert på Kursalon.

Vilken besvikelse. Det var en s k salongskonsert i nedre salen. Vi satt tätt packade på guldstolar av plast. Orkestern bestod av ca tolv män och kvinnor. Ingen dirigent. Av dansparet syntes bara huvuden och armar och ett och annat lyft. Det spelades förstår Strauss och lite Mozart bl a Eine kleine Nachtmusik. Det sjöngs bl a ur Zigenarbaronen. Avslutades med An der schönen blauen Donau, Radetskymarschen och temat ur Tredje mannen. Festligast var ett glas mousserande vin på terrassen utanför den fasadupplysta byggnaden i den milda, varma kvällen med en palm avtecknande sig mot kvällshimlen. O, vilken turistfälla!

Femte dagen onsdag den 18 maj

Strålande sol! Nu åker vi med vår buss till Krems för att stiga ombord på en flodbuss som skall ta oss igenom Vachaudalen, en av de vackraste sträckorna utmed Donau. Tillsammans med ett glatt tyskt gäng med roliga sjömansmössar och japaner av alla storlekar glider vi fram i lugnt tempo på floden, som här och där faktiskt är lite blåaktig. Vårt trevliga norska ressällskap Aud överraskar oss med glass. I Spitz går vi i land. Det är ett idylliskt och charmigt samhälle. Till lunch får vi en speciell Vachaurätt. Den liknar och smakar som en kokt rund fläskkorv. Serveras med potatispuré och surkål. Därefter besöker vi en vingård i byn, ett s k vinotek. Man odlar rieslingsdruvan, men rieslingsvinet är inte lika gott som det tyska, tyckte vi. Däremot smakade ett väl lagrat sött vin mycket bra. Det köpte vi. Den bastanta vingårdsägarinnan berättade att man levererade vin till Charles och Camilla i England.

Hemma efter utflykten tog vi det lugnt och vilade. Tyvärr var vi inte i form att åka till innerstaden och Leopoldmuséet. Vi packade och sedan gick vi ut för att leta restaurang. Vi fann en biergarten, där vi slog oss ner och beställde gratinerad sparris med skinka. Mycket god. Ölet gott. Kvällen mild och varm.

Sjätte dagen torsdag den 19 maj

Tidig start som vanligt. Vi satt på ”första bänk”. Mycket obekvämt. Ingen plats för benen. Solsken och varmt. Landskapet parklikt böljande med lysande gula rapsfält. Överraskning att få se Prag från Stahov, en stadsdel på en höjd ovanför Prag med utsikt över staden. Här kunde vi också välja en typisk rätt för landet. Det var köttskivor med brödknödel och lingon. Jag tyckte det var riktigt gott. Efter lunchen fick vi god tid på oss att beundra utsikten i det härliga solskenet.

Mycket trötta kom vi fram till Ramadahotellet i Schwartzheide ”svarta heden”. Hotellet ingen höjdare. Vi fick ett rökrum. Har aldrig hänt förut på Scandoramaresor. Förmodligen därför att det var trångt på hotellet, eftersom Ölvemarks Wienresa med Donaukryssning också var där. Ville bjuda den trevliga norskan Aud på cappucino, men vi gick i stället på promenad – även om den blev ganska kort.

Sjunde dagen fredag den 20 maj

Nu tidigare uppstigning och avresa. Lite gråare väder och en och annan regndroppe. Redan vid tolvtiden är vi framme i Rostock. Vi äter lunch i en mysig restaurang, som varit ett bryggeri. Vårt bordsällskap är två damer från Karlskrona. En av dem var älgjägare. Även den andra lilla söta damen kunde skjuta. Efter lunchen hade vi tid att se på och ta fotografier av segelfartyg, som låg vid kajen. Klockan 15 skall färjan till Gedser avgå. Vi får vänta länge på kajen. Ombord går tiden ganska fort. Vi kissar, dricker kaffe, handlar bl a en flaska vitt vin Piesporter Michelsberg för otroliga 19 euro. Kommer jag att hinna avsluta min reseberättelse? Stöter på guiden från Italienresan till Peschiera. Två timmar genom Danmark. Vi fyller i utvärderingen och ger Gabriella och Johan bra betyg. Anslutningsbussen går i tid och vi är hemma vid niotiden. Inga tidningar från de tre sista dagarna. Underligt. Gåtan får sin lösning nästa dag. Helle har tappat bort min nyckel, men den dök upp på ett oväntat ställe några dagar senare.