måndag 13 mars 2017

Islamism och kommunism är samma andas barn

Islamism eller politisk islam och kommunism leder till samma förtryckande samhälle, där det endast finns ett tänkande, som är rätt och ska upprätthållas. Inom islam måste du vara en rättrogen muslim och inordna dig under sharialagen. I en kommunistisk stat bestämmer ledaren, vad som är det bästa för kollektivet och begränsar därmed både tanke- och handlingsfrihet.

Har båda dessa rörelser insett hur mycket de har gemensamt? Det verkar nästan så, när vänstern vurmar för fri invandring från huvudsakligen muslimska länder och både förföljer och angriper dem som vill begränsa invandringen för det svenska samhällets överlevnad.

Hur länge dessa båda ideologiska motsatspar kommer att kämpa mot det fria och öppna demokratiska samhället är svårt att säga. Skulle det bli en sista strid, kommer de att försöka utrota varandra. Vilket helvete skulle vi välja, om det fanns en sådan möjlighet;  gudsstaten med censur, förtryck av individen, tortyr och dödsstraff eller den socialistiska staten med censur, övervakning, tortyr och dödsstraff. Sådana stater finns redan i sinnesvärlden. Exempel Iran och Nordkorea.

Jag låter kanske överdrivet pessimistisk, men jag tycker att vi måste ha klart för oss att tendenser i västvärlden i riktning mot dessa båda ytterligheter måste bekämpas. Det är lättare sagt än gjort, eftersom vi håller fast vid det öppna, fria, demokratiska samhället, som värnar om individens frihet att röra sig och tänka fritt. Hur ska vi lösa det?

De s k populistiska partierna, som stigit upp ur den breda folkmassan, vill ta hårdare tag, sätta gränser. Övriga partier vänder sig i vånda. Vad blir det av de humanistiska idealen, om vi måste sänka oss ned till lillhjärnas urgamla överlevnadsinstinkt och revirbevakning. Men varför har vi kvar dessa egenskaper? Jag tror de är nödvändig för alla levande varelser på jorden och att människan inte är något undantag. Vi måste skydda de framsteg vi gjort i civilisationens namn. Vi måste inse de begränsningar som vår natur har gett oss.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar